Arkiv för Mitt liv!-kategorin

Ett halvt delmål

Inlagd i Mitt liv! med taggar december 30, 2009 av .

Imorgon är ytterligare ett halvt delmål avklarat! Detta av en betydligt mer positiv karraktär!
;-)

Delmål

Inlagd i Mitt liv! med taggar december 28, 2009 av .

Delmål ett avklarat! ;-)

Fyra kvar!

Kom nu ihåg att hålla tummarna för mig på onsdag!

Vara mig själv

Inlagd i Mitt liv! med taggar , , december 28, 2009 av .

”Jag kan aldrig glömma saker som hänt som gör mig till en annan person, men jag vill vara mig själv.
Jag samlar mitt mod och kämpar emot, men förvandlas ändå till en helt annan person!”

”Mörkt och kallt som en vinternatt så lyfter jag med brutna vingar och svävar sen bort ifrån ingenstans!”

Hmmm!?

Inlagd i Förhållande, Mitt liv! med taggar december 22, 2009 av .

Vad e det för fel på mig? Hahaha
När det gäller en sak så vet jag inte om jag anser mig vara så smart!? Men jag har alltid varit sådan, och lär förbli sådan!
Är jag påväg att göra samma misstag igen? Bör jag låta bli? Kan jag låta bli? Skall jag chansa?

Jag är så rädd att det blir på samma sätt igen, men jag kan inte hjälpa det, jag är en känslomänniska!
Inget har hänt än, och jag har inte bestämt om det skall hända något än heller! Men känner jag mig själv så…. ;-)

:-[#)

Inlagd i Mitt liv! med taggar december 14, 2009 av .

Nu har det hänt!!!!! ;-)

Ärlig

Inlagd i Mitt liv! med taggar , , , december 10, 2009 av .

De som känner mig vet att jag är ALLTID ärlig i ALLA lägen!
När det ändå finns människor som borde veta bättre ändå misstror mig blir det minst sagt jobbigt!
Får jag höra, jag tror inte längre på dig, eller, jag litar inte på dig, då känns det! Det sårar mig kanske mer än något annat eftersom ärlighet är något av det viktigaste för mig!
Handlar det dessutom om att jag har försökt göra något väldigt snällt och får höra sådant, då drabbar det mig så hårt att jag mår dåligt av det länge!
Jag förstår att det inte handlar om mig, utan den personens disfunktion, men det drabbar mig ändå! Och om denne människas förståelse inte infinner sig och ber om ursäkt, utan ist gör saker värre, då drabbas jag först av en känsla där jag inte vet varken ut eller in. När det sen lugnar sig då blir jag dåligt fungerande ett tag och sedan övergår det till det som borde infinna sig från första början, avstånd!
Jag varken kan eller vill ha sådana människor inpå mig som känner mig så dåligt och kan kläcka ur sig sådant, och även om det handlar om deras egna disfunktion där sådana tankar föds ur negativt och aggresivt tänkande så spelar det ingen roll!
Man skall oavsett sin egna status fungera så väl att man inte överför sina egna dåliga sidor på någon annan! Man måste helt enkelt fungera så väl i alla situationer att man kan rannsaka sig själv INNAN man kläcker något sådant! Man kan inte skapa detta ur en egen tro bara!
Skall man misstro någon så måste det ske något först där det verkligen visar sig att det faktiskt är osanning, man kan inte bara tro det!

Jag blir enormt sårad när någon som dessutom borde känna mig, inte tror på mig som person!
Den enda fördel med detta är att jag för varje gång något sådant händer är att jag blir tvungen att lära mig hantera det för mitt eget bästa, och det har hänt ganska mycket den senaste tiden som gett mig möjlighet att hantera allt sådant! För mitt egna välmående!

Jag är för snäll och jag ger för många chanser till de som bara visar att de missbrukar dessa chanser, men jag lär mig för varje gång att komma ett steg närmare!
Att göra det jag borde direkt kan jag inte, det är mot den jag är, men jag närmar mig!
Jag hoppas för varje gång att jag skall kunna vara så stark att jag säger ifrån deffenitivt att nu har du förbrukat din sista chans så nu får du stå ditt kast!
Jag är inte där än, även om jag vill det, men jag vet att jag inte kan säga det och stå för det till 100%, men jag är ändå där då jag inte längre försöker göra andras arbete, jag drar mig undan!
För mig är det ett stort steg! Jag märker att jag kan det nu, och gör de som borde rätta till sina misstag inget så glider de snabbt undan, och på så sätt blir det i princip samma samma sak! En del inser inte sina fel och gör inget åt dem och då blir det nu samma sak som om jag sa att nu är det nog!

Jag märker att när jag inser sådana förbättringar hos mig så mår jag bättre mentalt utan att egentligen kunna sätta fingret på att det är just det som får mig att må så! Men såpass förstår jag!
Och när jag kommer dit då jag mår bättre av sådant så stärks jag i min ståndpunkt! Så skönt!

Men som sagt, jag är för snäll och även om jag nu kan sätta gränser så kan jag inte sätta dem där de borde vara!
Jag kanske kommer dit en vacker dag!?

Ni som läser detta och skulle råka ut för något liknande, där någon misstror dig osv. och det är grundat endast på andras tankar osv. kom ihåg detta att det fungerar som en spegel av just den presonen!!!!
Det talar om hur denne person hade gjort! Alltså talar denne om att det inte är du som är oärlig utan han/hon!
Inte så många som inser det, men så ligger det till, så kom ihåg detta!

Födelsedag

Inlagd i Hund, Mitt liv! med taggar , december 4, 2009 av .

Jag fyller år imorgon och det kommer inte bli ett skit av något! Jag har iofs slutat fira den, men nu va det från början två som ville fira den med mig, men nu blir det jag och hundarna!

En del människor suger så fett!

Katastof!

Inlagd i Hund, Mitt liv! med taggar , , , , december 4, 2009 av .

Denna vecka har verkligen varit sjukt jobbig!
Jag har haft med en sådan idiot att göra hela veckan och detta har lett till att jag blivit tvungen att göra TRE polisanmälningar mot denne!

I övrigt så är det sig ganska likt. Jag är totalt sopren på pengar och fyller år imorgon så det blir säkert kul!

Jag hade planerat att fira födelsedagen med en person, men så blir det inte. Och jag valde att låta elin göra det hon planerat fast i en lite modifierad version, men nu tror jag det inte blir så heller!
Jag förklarade att jag drar ett streck över det som hände nu det sista, men jag tror inte hon kan göra det även om hon säger det? Men det visar ju sig imorgon! Kommer hon inte så har hon ju uppenbarligen inte gjort det och då kan ju inte jag heller dra ett streck över det, och då får jag helt enkelt inse att hon inte kan vara min vän, och att det hon hävdade att hon blivit så förändrad inte stämmer alls!
Jag får då acceptera den sanningen och dra mig undan helt från henne igen för jag tänker INTE låta allt bli som innan igen! Inte under några omständigheter!
Jag kunde klippa allt i somras med henne, så nu vet jag att det klarar jag utan större problem!
Och blir jag nu tvungen att göra det igen så kommer det gå betydligt enklare eftersom vi inte träffats igen ännu!
Jag hoppas inte jag behöver göra det, men tänker inte vara blind denna gången och hoppas på förändring igen.
Jag mår bra av att ha henne som vän, men endast då hon är sitt rätta jag, inte som hon varit den sista tiden, då mår jag allt annat än bra!
Och med tanke på allt annat runt mig nu som verkligen suger så har jag inte den orken på långa vägar att kämpa för det som innan, så då klipper jag omedlbart!

Jag hoppas allt blir bra såklart! ALLT!!!

Äntligen…

Inlagd i Mitt liv! med taggar , , november 28, 2009 av .

…har jag fått tummen ur röven och gjort iordning mina akvarium!
Jag har lagt allt på is ett tag iaf, så det var så onödigt att alla kar är igång! Nu är det bara 4 som är det.
Ett av dem skall jag göra om helt, byta sand och fiskar till vanlig skitfisk om man nu kan säga så?
Det tråkiga var att i ett kar där jag hade sjukt dyra fiskar hade alla utom en dött! Så går det när man inte bryr sig!

Kontakten med elin blev lite för intensiv för fort och det hände lite fel saker, så nu har jag sansat den lite så det inte blir dumt. Nu hoppas jag detta funkar!?

Sindy skrev till mig igår, ett sms, och jag har inte min mobil eftersom den är inlämnad och jag hade tagit bort hennes nummer, så jag fattade först inte vem det var!
Jag gick in på eniro för det va lite bekant nummer ändå. Så då såg att det var hon. Varför hon skrev nu vet jag inte?

Nu skall jag fortsätta och göra karen lite fina oxå!

Bye

Dum i huvudet!

Inlagd i Mitt liv! med taggar , , november 21, 2009 av .

Ja, jag är verkligen det!

För ett tag sedan hörde elin av sig igen efter att vi inte hört av varandra på något sätt sedan hon betedde sig som en idiot.
Vi har pratat ganska mycket sedan dess och ofta, och om det mesta! En del har varit riktigt långa och trevliga och det har faktiskt varit mysigt att prata med henne!
I början så berättade hon hur hon förandrats, men oxå att det inte var bra mellan henne och grisen!
Hon sa redan i första eller andra samtalet vi hade att ”Jag tror inte jag är kär i honom”! Hon sa inte vad det berodde på, men att hon kännt så ett tag!
Hon sa oxå ”Jag vill vara helt säker innan jag gör slut med honom så det inte blir fel igen”! Det lät ju vettigt tyckte jag!
Men nu så förstår jag hur det ligger till!
Jag ville inte veta så mycket om det så jag frågade inte, men ju mer vi pratade desto mer började hon be om min hjälp, trots att hon från början sa att hon inte ville ha den!
Hon ville sköta allt själv sa hon, och det var väl ett sätt för att visa för mig att hon förändrats!
Jag tyckte det va bra, men snart började hon be om min hjälp ändå!

Hon sa en massa som fick mig att känna att hon kanske var på väg till den gamla elin som hon uttryckte det, och jag började ge efter lite.
Men så började det som vanligt igen! Hon säger mycket men gör väldigt lite, och jag blir bara besviken!
Hon börjar göra en del, men bara börjar, sedan glömmer hon bort det, precis som att nu har hon iaf visat att hon vill! Det räcker inte långt!
Men det mesta gör hon inte alls något av som hon sagt att hon skall, så det hela är sig ganska likt!
Enda skillnaden är att hon vill förändras nu, åtminstone så säger hon det, och hon lyssnar och förstår, men det händer ändå inget! Så jag tvivlar på att hon verkligen vill ändras?
Jag tror att hon vill det om det sker av sig självt utan att hon behöver göra något åt det själv!
Men jag tror oxå att hon vill att jag skall göra det mesta som vanligt och det har jag redan märkt att så är det!
Hon är precis lika velig som innan och vågar inte göra ett skit som hon borde, utan allt skall ske först då det gått så långt att det inte handlar om signaler och magkänsla, utan att det finns klara bevis! Det skall ske en massa innan!
På så sätt slipper hon ta sitt ansvar för då är det någon annans fel!
Då anser jag inte att hon förändrats!

För ett tag sedan så frågade jag ändå vad det var för problem i förhållandet och jag fick väldigt dåliga svar!
Jag började förstå det hela!
När jag nu ser saker som ständigt händer så förstår jag precis vad det handlar om!

Jag har under denna tid vi pratat varit ganska hård mot henne, vilket inte är så konstigt, men jag har ändå låtit henne få sin chans!
Jag har sagt åt henne flera gånger att jag tycker inte förändringen är så stor, och inte hennes vilja heller.
Sedan så är hon lika naiv som innan, och nu så har hon i princip ställt till det för sig så nu funkar inget ändå! Som man bäddar får man ligga!

Jag läser och förstår henne som en öppen bok nu, och jag har räknat ut precis vad som hon vill skall ske.
Det tråkiga är bara att hon gör allt så förbannat fel hela tiden, och hon vet att jag kommer försöka göra allt rätt åt henne. Men denna gången gör jag inte det!
Jag har funderat på detta hela tiden, och min inställning har förändrats under tiden, och det är helt beroende på vad hon gör och säger, och inte gör och inte säger!

Nu har jag iaf kommit dit då jag inte längre finner mig i hennes ord utan handling, och konsekvenserna blir därefter!
Hon vet mycket väl att det är hon och endast hon som kan göra de val hon måste, och sedan stå för dem och ta sitt ansvar! Att det inte är jag som skall göra det!
Hon vet nog nu oxå att beroende på sina val vad konsekvenserna blir av det oxå, och att jag nu inte alls är lika förlåtande längre!
Hon vet nog att denna gången får hon stå sitt kast om hon behandlar mig fel och gör fel val!
Så jag hoppas för hennes egen del att hon verkligen tar sig i kragen och tänker sig väldigt noga för, och sedan förstår att det är hon som skall göra allt, inte att jag gör det åt henne!

Jag vet hur mycket hon saknar mig, och jag vet hur gärna hon vill träffa mig.
Hon sa från början att denna gången så vill hon ge tbx lika mycket som jag gett henne, och jag tror hon innerst inne förstår att det är det enda sättet för henne att få en chans att komma in i mitt liv igen, och oxå att om hon sumpar det så är hon absolut ute och får ingen mer chans!
Detta vet hon och känner på sig, så det är väl kanske rädslan att inte göra allt rätt och tillräckligt som gör att hon ständigt försöker få mig att göra resten där hon slutade?
Men då är vi där i gamla spår igen och det kommer inte ske, och det har jag talat om!

Nu har det dock hänt så mycket dumt de senaste dagarna så jag har talat om för henne var jag står nu. Hon gillar det inte, men jag märker oxå att hon bryr sig inte så mycket om det som hon försöker tala om för mig att hon gör!
Ord utan handling är detsamma som en lögn!

Jag vet precis hur det kommer se ut de närmaste veckorna, i detalj!